Oj

Avslutning imorgon.
Det känns konstigt. Har sett fram emot det jättelänge, men nu vet jag inte... vad ska jag göra om dagarna, liksom? Ingenting, förutom städa i fem veckor, vilket jag inte direkt ser fram emot, heller. Skulle dessutom ha tagit studenten i år. Är lite kluven inför det också. På ett sätt vet jag att jag inte på något vis är mogen för att sluta skolan än på minst ett år. Men samtidigt känns det jobbigt. Vet att det kommer kännas grovt jobbigt imorrn, i alla fall. En massa glada studenter... jag som avskyr skolan mer än något annat. Men är ju en trygghet på något vis också...

Hultsfred
Jag har sett fram emot det så fruktansvärt mycket, att jag är rädd för att jag ska bli besviken. Det brukar bli så, när man ser fram emot något extremt mycket... vet egentligen inte hur det skulle vara för att jag skulle bli helt nöjd. Klurigt. Ska sluta tänka på det. Eller kanske tänka att det kommer bli jättetråkigt. Då blir man ju positivt överraskad hur det än blir, liksom. Även fast jag inte tycker om att tänka så, för jag känner mig så läskigt negativ då.

Knasig kväll det blev igår.
Tänkte precis gå och lägga mig, när Johanna frågade om jag inte skulle hänga med ut. Först tänkte jag, att nääe, gubevars, jag ska ju börja bli duktig i skolan, och inte kan man bara gå ut sådär, när man känner sig läskigt ofräsch och knappt har pratat med en käft på hela dagen. Men så blev det i alla fall. Och ojojoj, vad tråkigt det var. Okej om det hade varit allt, men fattar inte varför det skulle gå ut över andra? Linn och Rick, förlåt, jag är alldeles fucked up ibland :S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Test