... låt: Miss Li, I'm glad I'm not a proud american
... namn: tisdag
... Sarah: Sarah
... början: 06:00
... tv-program: nyhetsmorgon
... dryck: kaffe
... fundering: gick det bra på anställningsintervjun igår? Eller är det någe jag bara fått för mig?
... händelse: det kanske kommer senare
... godaste: björnbärsmarmelad
... beting: filosofi & långpromenad
... tidsfördriv: rita krumelurer och spela sims
... ont i magen: måste plugga på körkortet
... väder: sketafint; promenadväder, vårväder, icke-molnväder
... irriterande: det ligger kläder på varenda golv
... plånbok: empty as a hollow stone

2.

a) Determinister menar att allt händer av en anledning. Den anledningen behöver inte bli känd, men den finns alltid. En av anledningarna kan vara hur vi handlat; vi kan alltså påverka vad som sker. Många determinister tror inte på den fria viljan. De tror att vår vilja har en orsak, därför kan alltså inte viljan kallas fri. De kallas starka deteminister, medan de svaga deterministerna tror på den fria viljan.

Fatalismen är en liknande teori. De hävdar också att det finns en orsak bakom allt som sker. Fatalister tror däremot att man inte kan påverka vad som händer. De kan till exempel hävda att man lika gärna kan strunta i bilbältet - skulle man förolyckas skulle man göra det oavsett om man använde bälte eller inte.

Med indeterminism menas att vi har en viss fri vilja. Till exempel när vi står inför ett val, är det vår fria vilja som avgör vad vi ska välja. Indeteministerna tror också att en del saker inte sker av en särskild orsak.

b) Determinismen verkar trolig, eftersom det inte finns några bevis för att en del händelser saknar orsak. Det finns visserligen händelser där orsaken inte är känd, men det behöver inte betyda att det inte finns en orsak. Dessutom känns det logiskt att en av skeendets orsaker skulle kunna vara våra egna handlingar.